Start
Vad är SSB?
SSB:s ledning
Kapitel, konvent
och mńssor

Historik
Birgitta
Uppenbarelserna
Birgittinska böner
Birgittinska hymner
Birgittinsk litteratur
Länkar
In English
En Franšais
Auf Deutsch

 

 

 

Prof. Bengt Ingmar Kilström, SSB

SSB:s historia

Societas Sanctæ Birgittæ växte fram ur behovet av ett innerligare andaktsliv, ett mer levande kyrkoliv i vårt land. Detta behov upplevdes, då seklet ännu var ungt, av bl.a. ett antal unga präster, vilka den 15:e februari 1916 i Köping bildade S:t Sigfrids Brödraskap (SSB). Dessa hade fått vissa impulser från anglikanskt kyrkoliv, men ville finna det för svensk tradition typiska. Man sökte uppliva mässfirande och tidegärd enligt klassisk svensk ordning.

Behovet av en kyrklig gemenskap av denna art hade emellertid förnummits i vidare kretsar, och på anmodan av ärkebiskop Nathan Söderblom dryftades vid brödraskapets konvent i Lillkyrka den 16–17 februari 1919 frågan om bildandet av en orden med tillträde för både män och kvinnor. Resultatet härav blev att vid en sammankomst i S:ta Gertruds kyrka i Stockholm den 23 mars 1920 beslut fattades om att stifta Societas Sanctæ Birgittæ. Initialerna blev alltså desamma som brödraskapets. Stiftarna var Hugo Berggren, C.L. Lagerfelt, Simon Lüders, Eric von Rosen, Mats Åmark, Brita Hermelin, Manda Hökerberg, Greta Lagerfelt och Ida Åmark. Till stiftarna kom också att räknas grevinnan Mary von Rosen, SSB:s första moder Superior.

Den 26–27 maj 1920 hölls på Rockelstad det första konventet varvid "Det från S:ta Gertrud vilande stadgeförslaget upplästes och genomgicks". Vissa ändringar och tillägg gjordes, "varefter förslaget förklarades vilande att intagas vid instundande generalkapitel i Vadstena".

Det första Generalkapitlet hölls den 21 juli 1920 i Vadstena, varvid regulan antogs och stadfästes. Till SSB:s förste Confessor valdes domkyrkosysslomannen i Västerås, Hugo Berggren, vilken kvarstod i sitt ämbete till 1944, då till hans efterträdare utsågs kontraktsprosten Simon Lüders i Strängnäs. Generalkapitel har på ett par undantag när hållits i Vadstena alla år. Regulan har vid ett par tillfällen genomgått smärre justeringar.

Societas Sanctæ Birgittæ var från början att betrakta som en utvidgning av Sanct Sigfrids Brödraskap med dess klerker i ledningen. Brödraskapet levde dock sitt självständiga liv med egna konvent t.o.m. 1926. Ur SSB har också framvuxit Birgittastiftelsen, som bildades i S:ta Clara församlingssal den 7 oktober 1920.

Simon Lüders var åren 1945–1965 Confessor, sistnämnda år lämnade han denna befattning och efterträddes av Alf Corell, som var Confessor till 1983. Han efterträddes då av Karl-Olof Berglund, som kvarstod som Confessor till 2001. Sedan dess är Bo Brander SSB:s andlige ledare. SSB:s första moder Superior var grevinnan Mary von Rosen 1920–1964. Hon efterträddes av Ingrid af Ekenstam, som kvarstod i sitt uppdrag till 1983. Hon efterträddes då av Anna-Greta Roos, som i sin tur fick som efterträdare Anna Greta Norén 1990.

Under en för SSB kritisk tid inträdde biskop Gustaf Aulén 1937 som Visitator, vilket uppdrag han behöll till 1959. År 1962 blev biskop Olof Herrlin i Visby Visitator, vilket uppdrag han innehade i tio år. Sedan 1972 är biskop Bertil E. Gärtner SSB:s Visitator.

Societas Sanctæ Birgittæ har genomlevt den andliga kris som drabbat Svenska kyrkan och lyckats leva upp till regulans målsättning att vara "en fristad för själar, som mitt i tidens oro vill mötas kring Guds ord och de heliga sakramenten." SSB har i en tid av oro och förändringar stått fast vid sina gamla ideal, och det är ingen tillfällighet att speciellt generalkapitlet alltjämt samlar stora skaror, vilka i gudstjänsterna i Vadstena och i gemenskapen för övrigt där upplever årets höjdpunkt. Den senaste tidens utveckling inom Svenska kyrkan har gjort SSB:s uppgift och kallelse alltmer angelägna.